till adam.
Allt kan ändras så snabbt, bara sådär på någon enstaka sekund.
Från otroligt lycklig till så.. otroligt ledsen, på någon sekund.
All lycka inom en förvandlas till tårar, rädsla & ännu mer tårar.
Rädslan över att bli lämnad, att man ska stå där helt ensam till slut.
Rädslan över att man inte ska ha någon att prata med då man är
ledsen, eller att man inte ska ha någon att lägga sitt huvud mot
och gråta när man är ledsen.
Rädslan över att inte ha någon att dela all denna sorg med, och
även all glädje.
Rädslan över att inte bli älskad över den man är, rädslan för
sig själv..
Jag är en sådan person. Som är rädd. Jag är rädd för att vara
ensam kvar. Jag vill vara alla till lags och jag vill bli älskad.
Inte för allt jag gör, utan för den jag är.
Den personen som har hjälpt mig till att bli den jag verkligen är,
Rädslan över att man inte ska ha någon att prata med då man är
ledsen, eller att man inte ska ha någon att lägga sitt huvud mot
och gråta när man är ledsen.
Rädslan över att inte ha någon att dela all denna sorg med, och
även all glädje.
Rädslan över att inte bli älskad över den man är, rädslan för
sig själv..
Jag är en sådan person. Som är rädd. Jag är rädd för att vara
ensam kvar. Jag vill vara alla till lags och jag vill bli älskad.
Inte för allt jag gör, utan för den jag är.
Den personen som har hjälpt mig till att bli den jag verkligen är,
den personen som verkligen har visat att jag inte behöver vara
rädd för att bli lämnad. För han kommer alltid att finnas där.
Det är Adam Lindberg, den mest underbaraste personen som
går på denna jorden. Men jag har ändå rädslan kvar.
Jag är rädd för att jag ska ta ett steg åt fel riktning och det mest
underbaraste i hela världen ska försvinna ur mitt liv.
Den rädslan som jag bär på, varje dag, det är rädslan för Adam.
Rädslan över att han ska tröttna på den jag är, tröttna på alla
mina konstiga tankar och idéer, tröttna på den kärlek jag vill ge
till honom. Rädslan över att jag inte duger.
rädd för att bli lämnad. För han kommer alltid att finnas där.
Det är Adam Lindberg, den mest underbaraste personen som
går på denna jorden. Men jag har ändå rädslan kvar.
Jag är rädd för att jag ska ta ett steg åt fel riktning och det mest
underbaraste i hela världen ska försvinna ur mitt liv.
Den rädslan som jag bär på, varje dag, det är rädslan för Adam.
Rädslan över att han ska tröttna på den jag är, tröttna på alla
mina konstiga tankar och idéer, tröttna på den kärlek jag vill ge
till honom. Rädslan över att jag inte duger.
Jag är rädd för att släppa taget.
Men det är något som jag aldrig kommer att göra med Adam.
Jag kommer aldrig att släppa taget om den som jag verkligen
älskar mest av allt på denna jorden. Adam får mig att känna
mig verklig. Som att jag duger!
Vi bråkar. Men det får en att inse hur mycket man verkligen
älskar varandra. Denna kvällen var den värsta kvällen i mitt
liv. Vi bråkade, mycket. Och det var för min rädsla.
Min rädsla över att släppa taget.
älskar mest av allt på denna jorden. Adam får mig att känna
mig verklig. Som att jag duger!
Vi bråkar. Men det får en att inse hur mycket man verkligen
älskar varandra. Denna kvällen var den värsta kvällen i mitt
liv. Vi bråkade, mycket. Och det var för min rädsla.
Min rädsla över att släppa taget.
Adam, om du läser detta så ska du veta att du är det bästa
jag har. Jag älskar dig så obeskrivligt mycket. Kärleken till
dig är så mycket högre än den kärlek jag ger till alla andra.
Du är rädslan i mitt liv. Men du är också lyckan i mitt liv.
Du är mitt allt.
jag har. Jag älskar dig så obeskrivligt mycket. Kärleken till
dig är så mycket högre än den kärlek jag ger till alla andra.
Du är rädslan i mitt liv. Men du är också lyckan i mitt liv.
Du är mitt allt.
Förlåt för ikväll mitt hjärta. Men nu har jag verkligen insett att
jag kan verkligen inte leva utan dig. Du är mitt absoluta allt.
jag kan verkligen inte leva utan dig. Du är mitt absoluta allt.
Jag älskar dig.
Kommentarer
Trackback